Kognitiv psykologi

TANKE, KÄNSLA OCH HANDLING I SAMSPEL

En central utgångspunkt för den kognitiva psykologin är att hur vi mår och agerar i stor utsträckning påverkas av våra tankar om oss själva och hur vi uppfattar och tolkar vår omgivning. Tankar, känslor och handlingar utgör en helhet där varje del påverkar de andra.

Om jag tex. tänker på något hotfullt så framkallas automatiskt också känslor av oro och obehag som leder till att jag i förlängningen börjar bete mig/handla mer vaksamt och försiktigt utan att jag kanske är medveten om det. Koncentrationen på tanke och tolkning (kognitioner) i terapin förklarar användandet av ordet kognitiv i begreppet kognitiv terapi.

För att förändra ett beteende eller påverka känslor i en ny riktning måste vi utforska de tankar som ligger till grund för dem. Och även om tankarna skapar problem fungerar det sällan att ”tänka sig fri” från problematiska beteenden. Jag behöver träna på alternativa beteenden som utmanar mitt tankesätt och skapar grund för nya erfarenheter – som i sin tur kommer att påverka mina tankar kring situationen.

Den som tex. har blivit hundrädd efter att ha blivit biten av en hund blir inte mindre hundrädd genom att undvika att vistas där hundar finns. Den kommer inte till rätta med rädslan genom att försöka sluta tänka på hundar heller.

Personen behöver istället få hjälp med att pröva hur realistiska tankarna om hundars farlighet egentligen är och att våga närma sig verkliga hundar. Så kan nya/positiva erfarenheter uppstå och ersätta de tidigare/negativa. Först då blir det möjligt att upptäcka att oron inte varit befogad och inse att det inte är så farligt i hundars närhet.

Med regelbunden träning blir det så småningom möjligt att både möta och trivas med en hund igen. Det här prövandet och övandet av nya beteenden i terapin förklarar ordet beteende i kognitiv beteende terapi (KBT).

GAMLA MÖNSTER OCH OMEDVETNA STRATEGIER PÅVERKAR

Varaktig och effektiv förändring kräver ett arbete med både känslor, tankar och beteenden.  En annan central utgångspunkt i kognitiv psykologi är att våra föreställningar om världen och oss själva formas tidigt och påverkas starkt av vår uppväxtmiljö. Tankar och beteenden som grundläggs tidigt i livet följer med oss upp i vuxen ålder. Som barn lär vi av omgivningen vad som är rätt och fel, hur livet fungerar och vilka vi är. Utifrån dessa erfarenheter skapar vi strategier för hur vi skyddar oss själva, hanterar tillvaron och samspelar med andra.

De tankemönster och strategier vi bär på sedan tidigare bildar ett slags scheman för hur vi fungerar i många situationer och de styr ofta omedvetet våra beslut och handlingar. Vår vuxna vardag ser förstås annorlunda ut och ställer andra krav än vår uppväxtmiljö och därför kommer de tankar och strategier som hjälpt oss tidigare i livet inte alltid att fungera utan ha en tendens att ställa till problem istället. Nya utmaningar kräver nya lösningar.

Om jag som barn fick mycket beröm när jag var tystlåten och snäll lärde jag mig kanske att det är så en människa bör bete sig för att få bekräftelse av andra. Till följd av det har jag utvecklat ett tillbakadraget beteende som en strategi för att bli gillad av omgivningen. Om jag i vuxen ålder fortsätter att använda mig av samma beteende för att få uppskattning uppfattas jag kanske tvärtom som distanserad eller rent av ointresserad fast jag bara strävar efter att bli omtyckt och bekräftad. Problemet är att jag använder mig av en gammal strategi som inte längre fungerar eftersom omgivningens förväntningar på mig ser helt annorlunda ut nu än när jag växte upp.

KUNSKAP OM HISTORIEN GER REDSKAP FÖR FÖRÄNDRING

Genom att utforska den miljö där vi växt upp och granska de tankemönster och strategier som vi bär med oss kan vi lära oss förstå oss själva bättre och hitta sätt att bli mer välfungerande i samspel med andra. Genom att anpassa våra strategier till vuxenlivets villkor får vi lättare att hantera vardagen som den ser ut idag. Genom att pröva nya lösningar och öva på alternativa beteenden kan vi påverka vår situation till det bättre.

Att upptäcka, utforska och förändra gamla mönster är en viktig del av arbetet i terapin och som allt förändringsarbete förutsätter det att vi har någon idé om vad det är för resultat vi vill uppnå. Därför är frågor om framtiden, värden, mål och visioner också en viktig del i samtalen.

Vill jag skapa varaktig och positiv förändring behöver jag arbeta med hela mig (både tanke, känsla och handling) och hela livet (historia, nutid, framtid).